Nu får det vara slut på lekstugan! Elektronikskatten kommer att ha ändrats hela åtta gånger sedan starten 2017. Ändringar som får tunga administrativa och kostsamma konsekvenser för berörda företag och konsumenter.

Ständiga ändringar är dessutom tydliga tecken på något som inte fungerar och måste rättas till. Skatten levererar inte på miljömålen. Den är administrativt belastande. Den fördyrar för konsumenterna. Den saknar seriös myndighetstillsyn på grund av av sin komplexitet. Den gör att konkurrenskraft går förlorad. Den gör att trycket på ett förbättrande arbete inom EU försvåras. Den gör att arbetstillfällen går förlorade i Sverige. Men framförallt; elektronikskatten fyller ingen funktion som miljöskatt, vilket den var ämnad att göra! Det har vi skriftlig bekräftelse på från både Skatteverket och Kemikalieinspektionen.

Massiv kritik i samtliga remissvar

Nu har APPLiA lämnat in hela fem remissvar sedan 2017 som respons till olika förslag inför skapandet och förändringarna av elektronikskatten (av vissa politiker kallad Kemikalieskatten). Alla dessa förslag som sänds på remiss bygger på omfattande och dyra utredningar tillsatta av regeringen. En av de senaste remissrundorna nu i januari om årlig överindexeringen av elektronikskatten om 2% lyckas inte samla någon enda remissinstans som var odelat positiv till förändringarna i skatten! Inte en enda hurrade och jublade. Ändå kommer den att läggas på Riksdagens bord för beslut.

APPLiAs samtliga fem remissvar sedan 2017 innehåller alla grundbudskapet att skatten, som är en nationell särreglering, måste avskaffas då den inte fyller sin funktion och måste ersättas med ett förstärkt arbete inom EU:s olika direktiv och förordningar kring just flamskyddande kemikalier. Vi såg hur framgångsrikt de svenska insatserna i Bryssel kan vara när det gällde förbudet mot många PFAS-ämnen nyligen.

Lekstuga kring elektronikskatten.

En förenklad elektronikskatt?

Nu är det dags igen. När nu valåret inletts så landar remissvar nummer fem från APPLiA på Finansdepartementets bord. Detta bara tre månader sedan den senaste knappt hunnit bli genomläst av finansens folk.

Den senaste promemorian från Regeringen har rubriken ”En enklare och tydligare kemikalieskatt”. Rubriken ger ju en viss god känsla kring att Regeringen ska ha tagit till sig den kritik som tidigare framförts och därför förenklat denna ytterst komplexa och ifrågasatta skatt. Men… så är icke fallet.

Ännu högre skattebelastning

I stället gör man det möjligtvis lite lättare för myndigheterna att hantera skatten, men dyrare och svårare för företag och privatpersoner. Det framgår av APPLiAs och de övrigt berörda branschernas nyligen publicerade debattartikel där det går att läsa följande:

”Bland annat föreslås att produkter som innehåller fosfor inte längre ska ha rätt till skatteavdrag. Det innebär att produkter med redan miljöcertifierade flamskyddsmedel kommer att beskattas högre än idag – något som riskerar att leda till att producenter väljer mindre miljöanpassade alternativ för att undvika fosfor och beskattning. Det skulle motverka elektronikskattens syfte ytterligare och kan leda till en ökning snarare än en minskning av farliga ämnen”. (Läs hela debattartikeln här.)

En administrativa börda.

Privatimporten görs rättsosäker

För att underlätta den administrativa bördan för Tullverket vid införsel av elektronikprodukter föreslås införandet av ett system med schablonbeskattning för all import och otillåten införsel av elektronikprodukter till ickelagerhållare och privatpersoner. Varans nettovikt, som annars är basen för beskattningen, gäller alltså inte vid privatimport. Schablonbeloppen ska istället baseras på de tyngsta varor som normalt förekommer på marknaden inom varje kategori, inte efter den aktuella varans faktiska vikt. När beskattningen har skett enligt schablon kan en skattskyldig skriftligen inkomma till Tullverket med uppgifter om varans vikt inom två månader för att få skatten beräknad enligt ordinarie regler. Enkelt? Nej! Rättssäkert? Nej!

Flamskyddsfria varor fortsätter att beskattas

En annan tossighet med elektronikskatten är att även produkter som är helt fria från de angivna ämnena beskattas och slipper alltså inte skatten. Idag får företagen göra ett avdrag med 90 procent. Det nya förslaget är att avdraget ska öka till 95 procent. APPLiAs uppfattning är att ämnen som inte används heller inte ska beskattas alls och 100 procents avdrag måste vara möjligt i dessa fall.

Utredarna påstår att den kvarvarande skatten täcker ”andra eventuellt förekommande belastande” ämnen i produkten och därmed kommer skatten att bestå även för dessa produkter trots att de är helt utan beskattningsbara substanser. De råkar bara vara registrerade under ett beskattningsbart tullnummer (KN-nummer).

Någon har liknat detta vid att ge böter till alla körkortsinnehavare i förväg för fortkörning – sannolikheten att de kör för fort någon gång finns ju!

Hela näringslivet

Det finns ingen annan skatt som ändrats så många gånger och som det skruvats på så mycket under fem år vilken är den knappa tid som gått sedan införandet. Detta är ett säkert tecken på att skatten var ofärdig och orättfärdig redan när den infördes. Elektronikskatten är en nationell särreglering som försvårar det fortsatta arbetet inom ramen för EU mot en effektiv substitution av farliga ämnen som branscherna, industrin, organisationerna – ja, hela näringslivet eftersträvar.

Nu får det vara slut på lekstugan med elektronikskatten, ryt till i valstugan inför valet i höst!

Kent Oderud, ordförande APPLiA – Home Appliances Sweden

Läs APPLiAs hela remissvar här.