Bild från Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria som visar spisprovningen vid Elektriska AB Helios fabrik i Södra Hammarbyhamnen, Stockholm, i mitten av 1930-talet.

Branschens innovationer över tid – från eld & is till el

Förr i tiden användes eld för att värma och is för att kyla, men för ungefär 100 år sedan gjorde elektriciteten entré i Sverige och inom loppet av några årtionden fick hushållen plötsligt tillgång till en rad innovationer som verkligen förbättrade och förenklade vardagen.

Eldstaden är en tidig innovation som gav värme, ljus och möjlighet att laga mat – den var hemmets hjärta. På 1400-talet användes eldstäder med öppen härd, rökgång och skorsten. Från 1700-talets mitt använde man kakelugnar i borgerligare miljöer, och vid 1800-talets slut kom järnspisen.

Spisen – 1920-talet

1780 uppfann engelsmannen Thomas Robinson den första vedeldade kokspisen i järn, med öppen eldstad, ugn på ena sidan och en behållare för varmvatten på den andra. Cirka 20 år senare uppfanns den slutna järnspisen som sparade energi och gjorde att rök och sot inte vällde ut i stugorna. Därefter gjorde gasspisen entre men det stora genombrottet uteblev då gas var dyrt och många kök fortfarande i behov av en öppen spis.

De första elektriska spisarna visades upp på Elektriska mässan på Crystal Palace i London 1891. Elnätet var inte utbyggt och få hade råd med el, så utvecklingen gick långsamt. Det dröjde till 1920-talet innan det tog fart och 1920 lanserades elspisar i Sverige av Helios, Therma och Volta.

Svensken Gustaf Dalén, nobelpristagare i fysik 1912, utvecklade AGA-spisen i början av 1920-talet, efter det att hans hustru klagat på sin gamla vedspis. Dalén utvecklade sin produkt i sju år innan spisen släpptes på marknaden 1929. Den första AGA-spisen eldades med koks och gav en temperatur på nära 500 grader inne i spisen. En fördel med AGA-spisen var att den kan brinna dygnet runt på väldigt lite bränsle, en nackdel att den väger från 400 kg eftersom den tillverkas av gjutjärn. AGA-spisen hade 1948 sålt i 100 000 exemplar och tillverkades i Sverige fram till 1957. AGA-spisen tillverkas fortfarande – i Storbritannien – och kan även drivas med ved, gas, olja eller el.

Kylskåpet – 1920-talet

För 4 000 år sedan grävde människorna i Mesopotamien gropar, som de fyllde med is och snö från bergstrakterna. Snö och is var i många år det enda sättet att kyla eller frysa mat och dryck.

Utvecklingen av bättre kylteknik kom främst från det faktum att vi via järnväg behövde kunna transportera mat längre sträckor än vad som klarades av med is som kylning, samt önskemål från företag inom köttindustrin och företag som ville kyla den is som de sedan sålde till hushållen för att de skulle kunna kyla sin mat.

1879 tillverkade tysken Carl von Linde det första kylskåpet som var tänkt att användas hemma i köket – det var dock, likt samtida konkurrerande produkter, en relativt farlig, bullrig, ineffektiv och dyr produkt.

Carl Munters och Baltzar von Platen var två svenskar som hade som mål att tillverka ett litet, lättskött kylskåp utan vare sig kompressor eller rörliga delar. 1922 presenterade de sitt kylskåp som ett gemensamt examensarbete på Tekniska Högskolan, samtidigt som de ansökte om patent på sin uppfinning. Det så kallade absorptionskylskåpet var flexibelt eftersom det kunde drivas av el, gas eller fotogen. Företaget AB Arctic köpte licensrätten till kylskåpet 1923, och 1925 presenterades en förbättrad modell på utställningen i Stockholm – samma år köpte Electrolux upp AB Arctic och började massproducera kylskåpet, som snart blev en världssuccé. Baltzar von Platen och Carl Munters anställdes också av Electrolux för att vidareutveckla kylskåpet. Fram till 1960-talets början tillverkades cirka 10 miljoner kylskåp av dessa två svenskars typ.

Tidigare var kylskåp explosiva, men i och med införandet av freon som kylmedium på 1920-talet blev de mycket säkrare. Det visade sig senare att freon skadar ozonlagret, vilket gjorde att branschen bytte kylmedium – 1993 blev Electrolux den första tillverkaren att lansera kylskåp helt utan freon.

Frysen – 1960-talet

I början av 1900-talet var det vanligt med ett isskåp i köket eller serveringsgången – en trälåda klädd med zinkplåt invändigt, dit iskarlen regelbundet levererade isblock. Elektro-Helios lanserar frysboxen 1952. Produktionen sker i Mariestad där sju frysboxar produceras per dag, för att fraktas med häst och vagn ner till järnvägsstationen. Den 100 000:e frysenheten lämnar Mariestad år 1960. Eftersom inflyttningen till städerna går i rask takt upptäcker Elektro-Helios behovet av en ny typ av frysanordning. Elektro-Helios presenterar frysskåpet och visar storstadsborna vad infrysning av mat innebär. En populär produkt blir det kooperativa frysskåpet som placeras i källaren i flerbostadshus där hyresgästerna hyr ett låsbart förvaringsfack.

Dammsugaren – 1920-talet

Dammsugare fanns i Sverige redan i början av 1900-talet, men då rörde det sig om produkter med en vikt på ungefär ett ton, som var försedda med förbränningsmotor eller elmotor och som flyttades runt av hästar för att via långa slangar genom fönstren göra rent inne i slott.

En betydligt mindre modell uppfanns av James Spangler i USA med hjälp av en låda, en fläkt, ett örngott av siden och en kvast – året var 1908 och Spangler skickade uppfinningen till sin kusin Susan Hoover, som visade den för sin man William Hoover – som köpte patentet, startade produktionen och grundade företaget The Hoover Company.

Samma år, alltså 1908, såg Axel Wenner-Gren en elektrisk dammsugare i ett skyltfönster i Wien, Österrike, och insåg att den produkten hade stor potential om man kunde göra den mindre och lättare. 1912 började Wenner-Gren samarbeta med AB Lux och de producerar sin första dammsugare Lux I (vikten är 14 kg) som börjar säljas samma år av försäljare som knackar på dörrar för att demonstrera produkten i hemmen. Året därpå introduceras Lux II (vikten är nu 9 kg) som kostar hälften så mycket som sin föregångare, och efterfrågan är stor. 1919 grundas Electrolux, efter en överenskommelse mellan Wenner-Grens företag (som sålde dammsugarna) och AB Lux (som tillverkade dem).

Mer om dammsugarens historia kan du läsa i vår tidigare artikel ”Dammsugaren har blivit en trio”.

Diskmaskinen – 1940-talet

Diskmaskinen uppfanns av Josephine Cochrane i USA 1886, eftersom hon inte gillade hur tjänstefolket hanterade hennes fina porslin när de diskade, och hennes innovation, som utnyttjade vattentrycket, vann pris på världsutställningen i Chicago 1893.

Det som gjorde att Cochranes diskmaskin fungerade bättre än tidigare modeller var att den sprutade in hett vatten under tryck. Josephine Cochrane sålde sin uppfinning till restauranger och hotell, och efter hennes död köptes hennes företag upp av Hobart, som senare blev KitchenAid, som blev Whirlpool Corporation. De första elektriska diskmaskinerna började tillverkas 1929, men slog igenom först efter andra världskriget.

Tvättmaskinen – 1960-talet

De första tvättmaskinerna vevades för hand och var gjorda av trä, och lanserades i slutet av 1700-talet. 1782 togs ett patent på en tvättmaskin med en roterande trumma, en lösning som används i de allra flesta tvättmaskiner än idag. Det dröjde dock till 1900-talet innan tvättmaskiner för hemmabruk dök upp på marknaden. 1950 hade 8 procent av svenska hushåll tillgång till en tvättstuga, år 1965 var siffran 90 procent.

Eltandborsten – 1960-talet

Arkeologer har i Egypten hittat 5 000 år gamla, upptuggade pinnar med en fransad ände som de tror har använts som tandborstar. Tandborstar som påminner om de vi använder idag fanns i Kina på 1500-talet och tillverkades av bambu eller ben samt försågs med borst från vildsvin.

Under 1700-talets upplysningstid började vetenskaplig forskning leda fram till många nya kunskaper. Den franske kirurgen Pierre Fauchard (1678-1761) gav på 1720-talet ut en bok om tandhälsa där han påpekade sockrets roll för nedbrytning av tänder. Socker hade blivit en allt vanligare ingrediens i den europeiska maten, särskilt efter 1747 då det började raffineras ur sockerbetan som kunde odlas på nordligare breddgrader än sockerröret.

Tandborstar användes på den tiden mest i överklassmiljöer och tillverkades således i till exempel silver och elfenben, men omkring 1900 började de användas av allt fler, då de började tillverkas mer industriellt och av billigare material, som plast. Varumärket nylon lanserades av företaget DuPont 1938 och redan samma år började materialet användas till tandborstar, och det visade sig att nylonborst var betydligt bättre än djurborst.

Den första eltandborsten konstruerades 1954 av Phillippe Guy E Woog i Schweiz, för att användas av personer med rörelsehinder. Uppfinningen lanserades i USA 1959 och idag tillverkas eltandborstar av fler än 150 olika producenter över hela världen.

Mikrovågsugnen – 1980-talet

Mikrovågsugnen uppfanns av en slump, av den amerikanske radarforskaren Percy Spencer som i mitten av 1940-talet märkte att en chokladbit hade smält av radarsändarens vågor. Han provade med andra saker, fick ett ägg att explodera och lyckades poppa popcorn. Spencer tog patent på sin uppfinning, och 1947 fanns de första mikrovågsugnarna till salu – de var 170 cm höga och vägde drygt 300 kg.

I Sverige började Philips Norrköpingsindustrier AB producera mikrovågsugnar för professionellt bruk i mitten av 1960-talet, och i slutet av 1970-talet började man även utveckla och tillverka mikrovågsugnar för hemmabruk. På 1980-talet slog mikrovågsugnar för hemmabruk igenom på allvar och produktionen ökade kraftigt i Norrköping.

1989 köpte Whirlpool en del av Philips Norrköpingsindustrier och företaget bytte namn till IREMDA. 1993 övertog Whirlpool verksamheten helt och företaget bytte namn till Whirlpool. Tillverkningen flyttades senare successivt från Sverige och 2014 lades tillverkningen i Norrköping ned helt. Även Husqvarna tillverkade mikrovågsugnar i Sverige, fram till 1976 på fabriken i Husqvarna.

Text: Ola Larsson

Källa: Tekniska Museet / 100 innovationer


Branschnyheter


Expertens tips – så skyddar du ditt hem mot hackare

Digitaliseringens fördelar är många – komfort, hållbarhet och tideffektivitet är några av de faktorer som kan öka tack vare smarta

Industriell innovation, hållbarhet och tjänstetillväxt

2023 inleddes med CES, Consumer Electronics Show, i Las Vegas – ett mecka för produktnyheter och tekniska innovationer. Applia bevakade

Trendspaning CES – Consumer Electronics Show

Förändringsarbetet på CES har pågåt under flera år och nu även resulterat i att arrangären bytt namn till CTA –

Ännu hög takt i färdigställandet av bostäder

Allt är inte mörkt på byggmarknaden för bostäder. I alla fall inte på kort sikt. Antalet färdigställda bostäder har hållit