Gästskribent: Nytt studiestöd kan vara lösningen på kompetensfrågan

1 okt infördes ett nytt statligt studiestöd för kompetensutveckling. Teknikföretagens enhetschef för kompetensförsörjning, Frida Andersson, tror att det nya studiestödet för omställning kan vara en av lösningarna på kompetensförsörjningen för industrin. Läs hennes resonemang nedan. 

Kompetensförsörjningen har under många år varit det största tillväxthindret för svenska företag. 8 av 10 industriföretag anger att företagets verksamhet har påverkats av svårigheterna att hitta rätt kompetens. Konsekvenserna blir att företagen inte kan hålla den utvecklingstakt de önskar och Sverige går miste om en jobbtillväxt. Att tumma på kvalifikationer och kompetens och pussla för mycket leder i slutändan till en sämre produktivitet. De kompetenser som efterfrågas mest är automationstekniker, industrielektriker och reparatörer. Bland ingenjörer är det stor brist på kompetens inom mjukvara och systemvetenskap.

Klimatomställning, ny teknik och digitalisering ställer höga krav på företagen att följa med i utvecklingen och förändras snabbt. Det i sin tur ställer höga krav på företagen att kompetensutveckla sina medyrkesarbetare och på individer att fort- och vidareutbilda sig. Behovet av kompetensutveckling har ökat de senaste fem åren. De större medlemsföretagen i Teknikföretagen uppger att hälften av medarbetarna behöver större kompetenshöjande insatser de kommande tre åren, vilket motsvarar ca 80 000 personer.

En pusselbit är det nya omställningsstudiestödet som infördes den 1 oktober i år. Här ges i princip alla Sveriges anställda möjlighet att förverkliga sitt eget kunskapslyft.

Vad innebär omställningsstudiestödet?

Reformen innebär att personer som befinner sig i arbetslivet ges möjlighet att utbilda sig med ekonomisk ersättning för att utvecklas inom befintligt arbete eller för att byta bana helt. Syftet med det nya stödet är att ge möjlighet att stärka människors ställning på arbetsmarknaden – nu och i framtiden. Det handlar exempelvis metallarbetaren som mitt i livet, med familj och hela middevitten bestämmer sig för att utbilda sig till servicetekniker och då ges det stöd som behövs för att lyckas med det.

Studiestödet kan ges i upp till 44 heltidsveckor, så länge personen uppfyller vissa krav. Man ska bland annat ha jobbat i minst åtta år och i närtid. Den anställde har rätt att få upp till 80 procent av sin inkomst, men med en taknivå. Om man arbetar på ett kollektivavtalsanslutet företag kan man få en högre summa.

Det går dock inte att vidareutbilda sig till vadsomhelst. Utbildningen måste stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden, med beaktning av arbetsmarknadens behov, antingen inom samma bransch eller en ny. Utbildningen får inte vara av ”hobbykaraktär” eller enbart gynna en enskild arbetsgivare.

Studiestödet är länkat till individen, inte företaget. Möjligheten till vidareutbildning med omställningsstudiestödet ersätter inte kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. Meningen är att studiestödet ska fungera som en utökad trygghet för de anställda. Detta ska ses i relation till LAS-förändringarna, som innebär mer flexibilitet för arbetsgivaren. Däremot kan företagen tjäna på att vara tydliga med att formulera vilka behov som de har, så att arbetstagare får veta vilken typ av kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar.

Anpassa utbildningar för yrkesverksamma

Omställningsstudiestödet befinner sig i uppstartsfasen. I dagsläget går det att ansöka till utbildningar som påbörjar till våren. Nästa steg är att utbildningsväsendet börjar anpassa sig mer till personer som redan jobbar.

En del personer skulle exempelvis vilja jobba deltid och utbilda sig parallellt. Systemet är i dag inte riggat för den här typen av korta, flexibla utbildningar. Tidigare har vi gått många år i skolan i unga år för att sedan jobba ett helt arbetsliv. Så ser inte verkligheten ut för näringslivet och arbetsmarknaden längre. Det krävs handlingskraft i utbildningspolitiken. För en person som befinner sig mitt i livet behövs effektiva och flexibla utbildningar. Gärna digitala. En viktig del är att fortsätta expandera yrkeshögskolan och dess korta kurser.

Intresse för kompetensutveckling och omställning

Vill personer fortbilda sig?
Teknikföretagen genomförde i augusti en underökning med demoskop där 4051 personer besvarade frågor om fort och vidareutbildning, dess drivkrafter, hinder och intresse.

Resultatet visar att bland de som idag jobbar inom industrisektorn kan 2/3 tänka sig att läsa en utbildning inom de närmaste två åren.

Varför vill de studera?
Drivkrafterna handlar intresse och möjlighet till karriärutveckling. Där kan vi dock se stora skillnaderna mellan tjänstemän och yrkesarbetare, där tjänstemännen i högre grad fokuserar på att utbildning intresserar en, är roligt och hjälper en med specifika kompetenser. För yrkesarbetare handlar det snarare primärt om att öka sin lön eller för att kunna byta jobb.

Många som idag jobbar inom industrin vill också fortsätta att jobba inom industrisektorn. Generellt uppfattas industrin som en attraktiv bransch och många vill läsa teknikinriktade utbildningar, både bland de som idag jobbar inom branschen och bland de som idag jobbar inom andra branscher. Branscher där flest uppger att de vill utbilda sig mot industrin är energibranschen, läkemedelsbranschen samt bygg och anläggning.

Var vill de studera?
Vilken typ av utbildning en är intresserad av att läsa är starkt beroende på ens utbildningsbakgrund. Bland de som tidigare befunnit sig inom högre akademisk utbildning så är de i mycket större utsträckning intresserad av att studera vid högskola/universitet.

Runt hälften av alla i branschen vill läsa ett år eller längre. Yrkesarbetare kan i högre grad tänka sig att läsa längre utbildningar.

En av de största skillnaderna mellan utbildning senare i livet jämfört med direkt efter gymnasiet är hur relevant yrkeshögskolan är. Bland de som redan befinner sig på arbetsmarknaden är yrkeshögskolan nästan är ett lika populärt alternativ som högskola och universitet. 2/3 av de som jobbar inom industrin idag kan tänka sig yrkeshögskolan som utbildningsform.

Vad krävs för att du ska kunna studera?
Lön och tid är det som begränsar allra mest. Därför är det föga förvånande att bibehållen lön är det som flest uppger skulle göra det mer sannolikt att de påbörjade en utbildning.

Fler än en tredjedel uppger att möjligheten att läsa utbildningen på distans hade ökat sannolikheten för att dem skulle påbörja en utbildning.

/Frida Andersson, enhetschef kompetensförsörjning, Teknikföretagen


Branschnyheter


Produktnyheter för allergiker, trångbodda och energimedvetna

Skaftdammsugare med dammsugarpåsar, lyxig och kompakt espressomaskin och kombimaskin med hybridteknik till tvättstugan. APPLiAs medlemsföretag lanserar ständigt nya innovativa produkter för hemmets alla

De’Longhi har presenterat hållbarhetsmanifestet ”Transforming with Integrity”

De’Longhi presenterade den 1 november det nya hållbarhetsmanifestet ”Transforming with integrity”, som förklarar De’Longhis hållbarhetsarbete, motiv och uppdrag genom tre

Electrolux och Houdini samarbetar för hållbar klädvård

Med hållbarhet och cirkulära affärsmodeller gemensamt utökar Electrolux och Houdini Sportswear sitt samarbete genom att öppna en hub i Houdinis

Smeg öppnar upp nyrenoverat showroom och butik i Malmö

Smeg öppnade sin svenska filial 2005 i det expansiva området Dockan i Västra hamnen, Malmö. Här vill man visa upp