Höjningen av elektronikskatten för vitvaror ger skjuts åt inflationen

Det ökade skatteuttaget av elektronikskatten slår igenom i SCB:s senaste inflationsstatistik för både privatkonsumtion och byggkostnader. Sammantaget visar siffrorna att denna svenska särbeskattning på vitvaror och hemelektronik spär på inflationen.

Inflationen fortsatte att sjunka under december 2023, från 5,8 procent i november till 4,4 procent i december, meddelade SCB i januari.  Den största anledningen till minskningen var de betydligt lägre elpriserna i december 2023 jämfört med året innan. Non food-varor ökade i nästan samtliga varugrupper, undantaget böcker och media som minskade i pris med 1,3 procent under den gångna månaden.

Vitvaror ökade på inflationen och ökade byggkostnaderna som följd

Allra mest ökade priserna på vitvaror (4,1 procent), kläder (2,9 procent), skor (2,7 procent), cyklar (2,3 procent) samt husgeråd (1,5 procent). Även fritidsvaror, hemelektronik och verktyg steg i pris under december, visar SCB senaste inflationsstatistik.

Byggkostnadsindex för olika byggvaror december 2022–december 2023. Källa: SCB

Bland byggentreprenörernas kostnader steg materialkostnaderna med 2,0 procent mellan december 2022 och december 2023, meddelar SCB. Mest ökade kostnaderna för vitvaror och övrigt byggmaterial med 7,9 respektive 7,2 procent. Alla övriga materialkostnader uppvisade lägre ökningar, förutom kostnaderna för armeringsstål och trävaror som till och med sjönk med 10,3 respektive 4,9 procent, samt kostnaderna för järn och stål inklusive armeringsstål som sjönk med 4,8 procent.

Inte överraskande att vitvaror leder inflationsligan

– De höjningar av elektronikskatten, som drabbat konsumenter och husbyggare vid vitvaruinköp och nu spär på inflationen, kommer inte som en överraskning, säger Kent Oderud, ordförande i APPLiA.

– De mycket höga ökningarna av skatteuttaget under 2023 och 2024 för vitvaror och hemlektronik ser nu till att dessa varugrupper driver på inflationen i Sverige.

Elektronikskatten är ”boven”

Höjningar av elektronikskatten den 1 januari 2023 gjordes med 8 procent och vid årsskiftet 2024 ytterligare 9,1procent. Däremellan, den 1 juli 2023, togs avdragsmöjligheten bort för vitvaror och hemelektronik med reaktivt tillsatta flamskyddsmedel i elektronik. Detta gjorde att skatteuttaget i ett slag ökade med mellan 45-50 procent.

– Naturligtvis påverkar denna skatt priset för konsumenter, husbyggare och andra köpare av vitvaror. Dessutom driver det på inflationen, det visar SCB: statistik med tydlighet, fortsätter Kent Oderud.

I början av 2024 är det sammantagna skattebeloppet, som betalas av konsumenten för exempelvis en diskmaskin i normal-prisläget, mellan 12-13 procent av slutpriset, motsvarande drygt 660 kr inklusive moms. Elektronikskatten momsbeläggs därmed.

– En verkningslös särbeskattning, som driver inflation, mitt i en situation där inflationen skall bekämpas med alla medel. Det är beklagligt att våra politiker inte agerat tidigare och kraftfullare för att ta bort denna skatt när effekten tydligt visar sig vara verkningslös för miljön och negativ för ekonomin, avslutar Kent Oderud.


Bevakning av Elektronikskattens negativa konsekvenser och påverkansarbete för att avskaffa skatten är ett av APPLiAs viktigaste fokusområden. Följ oss i våra kanaler för att hålla dig uppdaterad på vårt fortsatta arbete!


Branschnyheter


APPSTAT lanserat

APPLiA byter system för branschstatistiken. Det nya systemet APPSTAT har gemensamt utvecklats av branschföreningarna i Norden och först ut in

Manifest del 2 – Stöd till medborgare och ökat fokus på återbruk

Applia Europes manifest för 2024, som presenterades den 18 december 2023, är en ambitiös färdplan med praktiska rekommendationer för beslutsfattare

En svag avslutning på 2023

Årets december avslutade svagt för branschen som helhet, men med minus 6,5 procent ackumulerat mot föregående år, landade siffrorna för

Höjningen av elektronikskatten för vitvaror ger skjuts åt inflationen

Det ökade skatteuttaget av elektronikskatten slår igenom i SCB:s senaste inflationsstatistik för både privatkonsumtion och byggkostnader. Sammantaget visar siffrorna att