Ändrad hantering av moms kan vara nyckeln till ökad cirkulär hantering av vitvaror och elektronik. Det menar APPLiAs ordförande Kent Oderud. Läs hela resonemanget nedan.
Moms – mervärdesskatt – hanteringen av denna kan vara en nyckel till ett mer cirkulärt beteende bland medborgarna i vårt samhälle. Dels vill vi alla öka frekvensen av reparationer istället för nyköp och dels skulle cirkulariteten må bra av fler initiativ till en varsam insamling av bland annat vitvaror, hemelektronik och IT-produkter för att möjliggöra återbruk efter reparation/renovering. Dagens momssystem motverkar detta då reparationer är dyra.
Reparationer måste bli avsevärt mindre kostsamma för att på allvar generera ökad cirkularitet. Tillverkarna av vitvaror och hushållsapparater gör nu allt för att leva upp till EU:s nya Ecodesignkrav, som stipulerar att reparationer och service på produkterna skall kunna göras enklare och att reservdelar skall hållas leveransklara under lång tid. Men med fortsatt höga arbetskraftskostnader, arbetsgivaravgifter samt en moms-sats på 25 procent kommer någon äkta cirkularitet inte uppnås.
Här skulle anpassade momssatser sannolikt göra skillnad. Reparationer av exempelvis cyklar, skor, kläder och hemtextil har redan en lägre momssats på sex procent. Regeringen har föreslagit en höjning till 12 procent 2023 men oaktat är detta ändå långt ifrån den momssats på 25 procent som belastar vitvarureparationer idag.
RUT-avdraget hjälper föga
RUT-avdraget för reparation av vitvaror i hemmen ger heller ingen större effekt på antalet reparationer då endast 0,8 procent (år 2020) av de totala RUT-avdragen härrör från reparation av vitvaror. RUT-avdraget, som det är konstruerat idag, ger därför ingen ordentlig skjuts till cirkulariteten. APPLiA har i våra tidigare inlagor till Finansdepartementet gett konkreta förslag på hur RUT-systemet skulle kunna förbättras för att uppnå en högre grad av cirkulärt beteende. Men utan positiv respons från den förra regeringen.
Professionellt återbruk
Ett cirkulärt samhälle förutsätter ett omtänk när det gäller att ge incitament för återbruk av vitvaror som resurssparande verksamhet. Idag är vi som konsumenter hänvisade till sajter såsom Blocket och Tradera för att kunna återbruka vitvaror och annan hemelektronik – allt i ”befintligt skick” helt utan att vara inspekterade, kompetent reparerade eller med fortsatt garanti. I framtiden måste vi få mer professionalism i hanteringen i återbruk av vitvaror, hushållsapparater och annan elektronik.
Gör som Finland
Men hör här; begagnade vitvaror som idag hanteras av återbruksfirmor i större serier (med seriereparationer, garantier etc.) riskerar dubbel moms. En vara från privatperson eller insamlingssystem är momsbeskattad men momsbärande faktura/kvitto saknas i nästan 100 procent av fallen. Företaget som säljer återbruksvaran kan därmed inte göra momsavdrag utan riskerar att momsen belastar den begagnade varan – för andra gången.
Ett vinstmarginalsystem (VMB) finns hos Skatteverket på grund av ovanstående problem. Marginalen momsas här istället för försäljningspriset. Men dessa svenska vmb-reglerna har begränsningar, som blir för kostsamma att tillämpa för återbruksföretagen. Svenskt Näringsliv har länge föreslagit att istället kopiera de finska vmb-reglerna, som innebär en förenklad hantering där vinstmarginalen utgörs av all försäljning & inköp under en redovisningsperiod. Det är är något som vi på APPLiA ställer oss bakom.
Elektronikskatten omöjliggör återbruk
Spiken i kistan för återbrukshanteringen av vitvaror görs slutligen av elektronikskatten. Skatten innebär att exempelvis en tvättmaskin kan beskattas med 600 kr både när den säljs som ny och sedan återigen när den säljs som återbrukad / begagnad. Detta tillsammans med den dubbla momsen gör det svårt, om inte omöjligt, att hantera återbrukade varor på ett professionellt och lönsamt sätt i Sverige. Kombination av dessa ekonomiska hinder sågar möjligheterna till en effektiv återbruksmarknad som vi alla i grunden önskar.
Vi vill kunna driva på en grön omställning mot ökad cirkularitet i branschen och i samhället. Låt oss kunna bidra till detta – men ge då branscherna de effektiva verktygen för detta så att ambitionerna kring ökad reparationsfrekvens och återbruk inte bara blir en papperstiger.
/Kent Oderud
