Snart är fettisdagen här – varför firar vi?

Fettisdagen närmar sig, ett utmärkt tillfälle att sätta en deg. Varför inte låta köksmaskiner och elvispar få stå i centrum och florsockret dala? Här får du veta allt om vad det egentligen är vi firar och hur du undviker att dö semmeldöden, eller var det ett slaganfall, som tog kung Adolf Fredrik av daga?

 

Fettisdagen är sista dagen innan påskfastan, och firas tisdagen efter fastlagssöndagen, som är den dag som inleder fastlagen – en kristen högtid de tre dagarna som föregår fastan, där även blåmåndagen ingår, som sedan pågår till påsk. Fettisdagen infaller mellan 3 februari och 9 mars – i år 1 mars – och är en sammanskrivning av de två orden fet och tisdag, där fet syftar på all fet mat man brukade äta sista dagen innan fastan.

Fettisdagen kallas även vita tisdagen, vilket möjligen kommer från det vita vetemjöl man bakar fettisdagsbullar – även kallade fastlagsbullar eller semlor – med. Ordet semla härstammar för övrigt sannolikt från latinets simila, som betyder fint mjöl.

Från början var semlan en slät, okryddad vetebulle utan grädde och mandelmassa, och första gången semlan nämns i kristet sammanhang är i Gustav Vasas bibel 1541. En teori till varför man började fylla semlorna med till exempel mandel, grädde och smör var att man under fastan endast fick äta bröd. En annan är att det helt enkelt är gott.

”Heisse Wecke” är en sydtysk benämning på kilformade vetebröd, vilket kommer av att de tyska semlorna gärna formades som kilar för att passa bra i botten av en kastrull, där de kokades i mjölk. Det är troligen härifrån namnet hetvägg kommer – en rätt som var relativt vanlig i välbärgade hem på 1700-talet. Kilformen lever kvar än idag, men endast när det gäller locken – men så kokas inte semlorna i kastrull längre utan serveras i varm mjölk istället, om det är varianten hetvägg som serveras.

Den nordiska semlan

Vanligast i Sverige idag är att äta semlor med vispgrädde under bullens lock, florsocker på locket, och med mandelmassa (inte sällan uppblandad med grädde och urgröpt bulle) i semlan. I Danmark och Norge har semlorna sylt (och ibland också vaniljkräm) istället för mandelmassa, och i Finland finns båda varianterna.

I England kallas fettisdagen ”Shrove Tuesday” eller ”Pancake Day” och man äter pannkakor. I Tyskland är benämningen ”Faschingsdienstag” och dagen firas med karneval. I Frankrike är namnet ”Mardi gras” (vilket betyder just fet tisdag) och det är därifrån en av de mest berömda karnevalerna i världen – Mardi Gras i New Orleans, USA, som pågår mellan trettondagsafton och fettisdagen – har fått sitt namn.

Den mordiska hetväggen

Nordiskamuseet.se kan man läsa en del om semlan, till exempel om dess roll i ett kungamord:
”Ibland påstås den svenske kungen Adolf Fredrik ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771. I verkligheten dog han av slaganfall, ett namn på både stroke och hjärtinfarkt, efter en i vår tids ögon enorm måltid. Måltiden bestod av ostron, hummer, surkål och hetvägg. Kungens frånfälle väckte starka känslor mot hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och ’hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord’.”

Ola Larsson

 

Foto: Jonas Jacobsson/Unsplash


Branschnyheter


Tre extra energisnåla produktnyheter

Energisnåla produkter blir en allt viktigare produktkategori för APPLiAs medlemmar. Under hösten har flera företag lanserat nya vitvaror med energiklass

Energibesparingar inför vintern – tips till hushållen

Energikonsumtionen är i ständigt fokus och just nu möts vi dagligen av råd kring hur vi spar såväl el som

Dammsugare, dekorsatser och intelligenta ugnar

Wilfa kliver i och med lanseringen av Innovac Sensor in på dammsugarmarknaden igen, Bertazzoni ger användarna möjligheten att sätta en

Utökat lagstöd för kontroll av produkter

Den 25 juli i år trädde lagändringar i kraft inom ekodesign- och energimärkningsområdena i Sverige, detta som en följd av