2026.03.09
15 miljarder inbetalt i elektronikskatt
Nu har Skatteverket räknat ihop 2025-års skatteintäkter från elektronikskatten, som tas ut på alla vitvaror, dammsugare, PC, mobiler, skärmar, TV och övrig hemelektronik. Sedan införandet av skatten i juli 2017 har nu drygt 15 miljarder (!) kronor betalats in till Skatteverket av svenska konsumenter, fastighetsbolag, skolor etc. i form av kraftigt högre priser på t.ex. laptops, TV, mobiler, tvättmaskiner och spisar m.m.
År 2025 – drygt 2,5 miljarder i elektronikskatt
Trots en svag marknadsutveckling för vitvaror och hemelektronik under året så ökar skatteuttaget för elektronikskatten (LSKE – lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik) till en ny rekordnivå på drygt 2,5 miljarder kronor under 2025. Skatten tas ut per såld produkt och debiteras efter produktens totala vikt – inte specifikt det flamskyddande kemiska innehållet. Även om produkten skulle vara helt fri från de aktuella flamskyddande ämnena så utgår ändå skatt per produkt.
Årets skatteutfall på 2,5 miljarder kronor betyder också att det årliga skatteuttaget fördubblats sedan införandet. En 100-procentig ökning måste vara väl vara någon form av rekord inom punktskatteområdet?
Det kan vara på sin plats att påminna om att målsättningen för införandet av denna svenska särbeskattning var att minska förekomsten av bl.a. vissa flamskyddssubstanser i elektronik i hemmen. Den målsättningen är man inte ens i närheten av då produktionen av elektronik och elektroniska komponenter sker för en global marknad. Dessutom finns inga förbud mot dessa ämnen och inom EU är de tillåtna via Echa, som är den Europeiska kemikaliemyndigheten.
Vilka aktörer betalar elektronikskatt?
De svenska producenterna, importörerna och den svenska handeln, som utgör majoriteten av de s.k. godkända lagerhållarna, är de till antalet största gruppen av skatteaktörerna (493 st). Därutöver kategoriserar Skatte- och Tullverket också mindre mottagare (registrerad mottagare), företrädesvis privatpersoner (händelsskatteskyldiga) och gruppen registrerad EU-handlare. Denna senaste grupp är e-handlare som återfinns inom EU och som anmält försäljning in till svenska kunder. Dessa utgör 7 procent av alla de skatteaktörer som Skatteverket har koll på.
Vilka aktörer betalar inte?
Just i kategorin ”EU-handlare” finns anledning att tvivla på betalningsviljan för elektronikskatten. Endast 0,7 procent av skatteintäkterna kommer från dessa. Det rimmar ju rätt illa med vad vi kan läsa i den senaste e-handelsbarometern*) från Postnord, som visar att e-handeln från utlandet ökar kraftigt och att nästan 18 miljoner försändelser kommit in till kunder i Sverige under 2025. Nästan hälften av alla konsumenterna i Sverige anger att de har e-handlat från en utländsk webbutik under det senaste året. Främst från Kina, men också stark handel från Tyskland, Danmark och Storbritannien.
Den kategori som definitivt saknas bland skattebetalarna är ju den försäljning som sker från utomeuropiska e-handlare och via starkt växande handelsplattformar. För sådan import skall privatpersonen eller företaget som är mottagare stå för deklarering av skatten, men här är uppenbarligen kontrollen i det närmaste obefintlig. Detta gör att den svenska handeln blir utsatt för en osund konkurrens då de aktuella varorna genom skattebelastningen blir upp till 680 kronor dyrare (elektronikskatt + moms på den skatten) i den svenska handeln gentemot de som kan undvika skatten. För den svenska fysiska och digitala handeln leder detta till förlust av många arbetsplatser.
//Kent Oderud
*) E-barometern – insikter och trender inom e-handel | PostNord