2022.06.01

Förläng hållbarheten & minska matsvinnet

Livsmedelsverket arbetar bland annat med att försöka minska matsvinnet och poängterar i en ny rapport vikten av att ställa in temperaturen i kylskåpet på fyra grader. Ett sätt att minska matsvinn är att förlänga hållbarheten och då är ett kylskåp med så kallad ”Nollzonslåda” en mycket klok investering.

 

Som en del i Livsmedelsverkets pågående regeringsuppdrag för minskat matsvinn, tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket, har Livsmedelsverket gett forskningsinstitutet RISE i uppdrag att undersöka om smaken på mjölk och havredryck i öppnade förpackningar förändras när bäst före-datumet har passerat och hur många dagar det tar innan det märks på smaken.

”Matsvinnet måste minska och målet med den här undersökningen är att göra konsumenterna medvetna om att mjölk och havredryck håller mycket längre än vad man tror. Många häller nog ut drycken när bäst före-datumet passerat utan att egentligen veta att den fortfarande går att dricka”, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Resultatet av undersökningen visar att det inte är någon smakskillnad 14 dagar efter bäst före-datum för öppnad förpackning av mjölk, vid förvaring i fyra plusgrader. För havredryck märks ingen skillnad ens efter 16 dagar, när den jämförs med en nyöppnad förpackning. Produkterna testades inte vid en längre period i den här undersökningen.

”Genom att ha kallt i kylskåpet, fyra plusgrader, förlänger du hållbarheten på maten. Då får du mer tid att äta upp den”, säger Karin Fritz.

Livsmedelsverket – Fakta om matsvinn

* En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.

* Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan och den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen.

* Matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen.

* Om matsvinn var ett land vore det den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.

* Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet, därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.

* Om det inte fanns något matsvinn i världen skulle ytterligare tre miljarder människor få mat och slippa vara hungriga.

* Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 19 kilo ätbar mat per person. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

* Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

* Sammanlagt slängs alltså 37 kilo mat per person och år, för en familj på två vuxna och två barn handlar det om 148 kilo per år.

* Ett matsvinn på 19 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara över 40 måltider per år för en person (en lunch brukar väga ca 400-500 gram).

* Ett matsvinn som hälls ut i vasken på 18 kilo skulle kunna motsvara 90 koppar kaffe (räknat på att en kaffekopp är 2 deciliter = 200 g).

* För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 3000-6000 kronor per år.

Matsvinn – Ett utsläppsproblem

”Om matsvinn var ett land skulle det vara nr 3 – efter USA och Kina – vad gäller koldioxidutsläpp, där matsvinn står för 8 procent globalt. Det är det största enskilda utsläppsproblemet idag som är lösbart”, sade Dr. Aidan Mouat, på konferenssessionen Tackling Food Waste With Technology på CES 2022.

Dr. Aidan Mouat, Hazel Technologies Inc, säljer produkter för att förebygga matsvinn, i form av aktiva förpackningsmaterial som efter en viss tid kan släppa ut ingredienser i form av ånga i matvaruprodukternas lagringsatmosfär, så utan att behöva tillsätta kemikalier till maten och utan att behöva byta förpackning tredubblar man hållbarheten.

”Nollzon” – Ett sätt att minska matsvinnet

En stor del av den mat vi köper äts inte upp, utan hamnar istället i soporna. Exakt hur mycket som kastas finns säkert olika uppfattningar om, men enligt National Geographics artikel ”Share of food loss and waste worldwide in 2015” går 45 procent av frukt och grönt till spillo.

Mer aktuella siffror publicerades på elon.se den 19 februari 2020, och där kan man i artikeln ”Minska matsvinnet” bland annat läsa att det i Sverige slängs en miljon ton mat varje år – det motsvarar ungefär 25 kilo fullt ätbar mat per person och år, och innebär att var femte matkasse som bärs hem från affären hamnar i soporna. Matsvinnet är ungefär 100 kilo per person och år, men tre fjärdedelar av det som slängs är inte ”fullt ätbart”.

Ett sätt att minska matsvinnet är att inhandla ett kylskåp som är försett med en eller flera speciella lådor där temperaturen är strax över noll grader. Denna typ av lådor, som funnits på marknaden i många år men som senaste tiden uppmärksammats allt mer, kallas beroende på tillverkare och funktionalitet en rad olika saker, som till exempel Nollzonslåda, Activ0, Cool Space Plus, CrispZone, Dynamic 0, FreshZone, hyperFresh, Life plus zon, NaturaFresh, PerfectFresh, SuperFresh, VitaFresh, VitaminCare-zon, Zerobox och ZeroZone.

Bosch – Frågor och Svar

Med tanke på det allmänna intresset att minimera matsvinn ställde APPLiAnytt 2020 ett antal frågor till en av pionjärerna inom ”Nollzonslådor”, Bosch, vars benämning är VitaFresh. Nedan återges frågorna och svaren från 2020, då de är precis lika aktuella nu som då.

Vilka fördelar ger ”nollzon” för användarna?

– Maten håller sig fräsch längre, upp till tre gånger så länge som i ett traditionellt kylskåp tack vare kombinationen av korrekt temperatur och luftfuktighet. Eftersom man kan lagra till exempel frukt och grönsaker längre, behöver man inte gå och handla lika ofta, och i förlängningen spar man också pengar eftersom man inte behöver kasta så mycket mat, säger Antonio Lamera, Product Manager Cooling BSH Home Appliances.

Hur är kunskapen kring matförvaring i ”nollzon” bland butikspersonal?

– Vi genomför kontinuerligt utbildningar för butikspersonal, så kunskapen i butik bör vara mycket god, säger Antonio Lamera.

Tekniken har ju funnits i många årtionden – varför verkar den slå igenom först nu?

– Det är sant att tekniken funnits länge, men nästan uteslutande som en premiumfunktion. Eftersom folk i allmänhet är mer medvetna kring bland annat miljö och matsvinn idag har detta blivit mer intressant för konsumenterna, förklarar Antonio Lamera.

– Det är också så att de allra flesta byter ut sina vitvaror när de gamla går sönder, vilket innebär att de först då, som potentiella köpare, upptäcker att hållbarhetszoner finns på marknaden, förklarar Maria Ölander, Brand Manager Bosch Home Appliances, BSH.

Hur garanteras det tekniskt att det inte blir frysgrader i denna zon?

– Det säkerställs genom användning av sensorer och kontinuerlig kalibrering, som ser till att det aldrig är under noll grader, men nära noll. Sensorer mäter både omgivningstemperaturen och temperaturen inuti kylen, för att hålla en konstant innertemperatur med så små svängningar som möjligt. På detta sätt kan vi hålla färskheten under en längre tid. Funktionen som säkerställer en konstant temperatur i kylen kallas FreshSense, berättar Antonio Lamera.

Vad är prisskillnaden för kylskåp med ”nollzon” jämfört med utan?

– Vi erbjuder VitaFresh i olika varianter, men generellt kan man säga att de ungefär ligger på 10-20 procent högre pris, förklarar Antonio Lamera.

Vad är betydelsen för marknaden?

– Vi har ingen statistik från exempelvis GfK, men vi har sålt bra de senaste åren. Tekniken är dock fortfarande en premiumfunktion. Vi förväntar oss att det kommer att öka på grund av medvetenheten om hållbarhet och matavfall, och även på grund av den nuvarande världssituationen, säger Antonio Lamera.

Kommer alla kylskåp om fem år att ha ”nollzon”?

– Det beror på vart marknaden tar vägen. Vi är glada med den försäljning av premiumprodukter med denna teknologi vi har, och framöver kommer tekniken sannolikt hamna i fler produkter om marknaden fortsätter enligt den aktuella trenden, avslutar Antonio Lamera.

Maria Ölander menar att det är onödigt att kasta så mycket mat som vi gör idag, när teknologin finns att inte behöva göra det – grönsaker, frukt och svamp är exempel på matvaror som kan lagras mycket längre i korrekt luftfuktighet och temperatur.

– ”Nollzon” är också bra för fisk och kött, eftersom åldrandet av maten saktas ner – men då är det viktigt att luften är torr istället för fuktig, avslutar Maria Ölander.

Mer information om Bosch VitaFresh, VitaFresh Plus och VitaFresh Pro finns här, och vill man se en tabell som visar vilken typ av matvaror som verkligen vinner på korrekt lagring i kylskåpet kan man klicka här (ett exempel är broccoli som skall klara 46 dagar i en VitaFresh Pro-låda jämfört med 5 dagar i en konventionell grönsakslåda vid 4 grader).

Ola Larsson