Boverket levererar en dyster prognos gällande nyproduktion av bostäder kommande år. De samlade investeringarna i bostäder, lokaler och anläggningar i Sverige väntas krympa med nästan tio procent under nästa år vilket går att jämföra med siffrorna från finanskrisen 2009 då de sjönk med cirka 12%.
Källa: BoverketBoverket skriver i sin rapport: ”I 2022 år lämnas startbesked för påbörjande av 60 000 bostäder enligt Boverkets reviderade prognos, varav 57 000 genom nybyggnad och 3 000 nettotillskott genom ombyggnad. Det är 14 procent färre än toppåret 2021, då drygt 71 000 bostäder påbörjades”.
Som prognoskommentar för nästa år meddelar Boverket: ”Under 2023 påbörjas cirka 45 000 bostäder enligt prognosen, varav 42 500 genom nybyggnad, en minskning med ytterligare 25 procent. Det faktiska antalet påbörjade bostäder kan dock vara lägre än vad startbeskeden visar i tider när bostadsmarknaden bromsar in”.
Också branschorganisationen Byggföretagen räknar på samma sätt i sin färska prognos med att 38 600 bostäder påbörjas i Sverige under 2023. Jämfört med 2021, då 67 800 bostäder påbörjades, skulle det innebära en tillbakagång på mer än 40 procent mellan dessa båda år.
Det kan dessutom bara vara toppen på isberget, eftersom ett startbesked inte behöver betyda att husbygget verkligen kommer i gång. Många byggföretag sätter spaden i marken, men nöjer sig med det och inväntar bättre tider, skriver de i sin rapport.
Sämre tider
De samlade investeringarna i bostäder, lokaler och anläggningar i Sverige väntas krympa med nästan tio procent under nästa år. Under finanskrisen 2009 sjönk de som jämförelse med omkring 12 procent.
Framför allt är det bostadsbyggandet som viker ner nu på grund av höga räntor, inflation, sjunkande reallöner och allmänt högre priser på byggmaterial.
Sysselsättningen i byggbranschen spås minska från 341 500 personer under 2021 till 319 000 under 2023 – en minskning med 22 000 personer.
Prognosen beror också på hur det går med brytningstillståndet i gotländska Slite för Cementa, som styr tillgången på cement och betong. Det nuvarande tillståndet löper ut sista december i år. Det betyder att det blir osäkert hur det blir med cementtillgången under 2023.
Försäljning av bostäder backar
Situationen under hösten indikerar att försäljningen av nyproducerade bostäder går ner. Det visar sig bl.a. i Boolis statistik där antalet avpublicerade annonser för nyproducerade bostäder sjunker kraftigt, framför allt i Malmö och Göteborg, men även i Stockholm.
I detta läge är det omöjligt för bostadsbyggarna att kompensera kostnadsuppgången på material och transporter genom att höja priserna på nyproduktionen.
Att också småhustillverkarna har det kämpigt bekräftas i Trä- och möbelföretagens marknadsrapport. Orderingången januari–september 2022 för småhus minskade med 43 procent till 2 695 hus jämfört med samma period förra året.
Påverkar vitvarumarknaden
Sammantaget blir det här en ekvation som helt enkelt inte går ihop för bostadsbyggarna. Och inte heller för leverantörsföretagen – däribland vitvaruföretagen som levererar köks- och tvättstugeutrustning till nyproducerade bostäder. Det volymbortfall, som sker för att nyproduktionen av bostäder backar, beräknas till cirka 60-75.000 enheter under 2023 fördelat på de olika vitvarukategorierna.
Men det finns hopp. För Boverket avslutar sin rätt dystra prognos med att blicka framåt mot ett ljusare 2024 och skriver:
”På sikt ser vi möjligheter till en viss vändning uppåt av byggtakten, påverkat av fallande byggpriser, ett förväntat starkare konjunkturläge 2024 med markant stigande realinkomster, och att osäkerheten som idag påverkar både efterfrågan och utbud minskar.”
Text: Kent Oderud
