Remissgenomgång – överindexering av elektronikskatten

Som tidigare rapporterat har den omdebatterade elektronikskatten varit ute på remiss. Här sammanställer vi samtliga inkomna remissvar.

 

Tidigare i år (nyhetsbrev #5/2022, läs mer här) redogjorde APPLiAnytt för branschorganisationen APPLiAs svar på remissförslaget från regeringen om överindexering av elektronikskatten. Detta förslag innebär en årlig uppräkning av elektronikskatten med 2 procentenheter på toppen av den andra, redan giltiga, uppräkningen mot KPI vid varje årsskifte. Nu kan APPLiAnytt redogöra för samtliga remissvar som inkommit till regeringen från de inbjudna remissinstanserna och det är ingen munter läsning för regeringen.

Ingen remissinstans ger fullständigt grönt ljus!

Ingen av de inbjudna remissinstanserna uttrycker en genomgående positiv inställning till förslaget om att införa en årlig överindexering på elektronikskatten utöver den KPI-justering som göres årligen. Inte en enda remissinstans! De två som ändå ger grönt ljus för förslaget har ändå kritik mot utformningen av förslaget till överindexering. Sedan finns en del myndigheter som besvarar remissen, men helt avstår att ta ställning till sakfrågan, t.ex. Tullverket, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Regioner.

Skämslista för de som inte ens svarar

Flera inbjudna remissinstanser finns dessutom på vår särskilda ’skäms-lista’ eftersom de inte ens besvarat remissförfrågan om elektronikskattens (och/eller förbränningsskattens) förslag till överindexering! Två av dessa är Kemikalieinspektionen och Kommerskollegium. Detta är uppseendeväckande då just myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. För andra remissinstanser, som inte är myndigheter, innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter på remissunderlaget.

Men även en del av dessa fristående remissinstanser såsom Innovations- och kemiindustrierna (IKEM), Svenska Miljöinstitutet, Svensk Elektronik och Teknikföretagen verkar ha missat möjligheten till att framföra sina åsikter om överindexeringen. APPLiA tycker verkligen det är synd när inbjudna remissinstanser inte utnyttjar möjligheten att meddela sin inställning till sakfrågan och därmed vara med och påverka frågan politiskt! Speciellt ett valår som detta.

Hela 14 remissinstanser säger ”NEJ” och ger rött ljus

Förutom APPLiA så avstyrker följande remissinstanser överindexeringen (och många av dem uttrycker också sin åsikt att elektronikskatten istället borde avskaffas och ersättas av ökad intensitet i arbetet inom EU för substitution av de aktuella flamskyddsmedlen):

Dataspelbranschen (branschorganisation):
Avstyrker förslaget i sin helhet då det i praktiken innebär en kostnadsökning för företag och konsumenter utan att förbättra miljön eller minska förekomsten av skadliga kemikalier.

Ekonomistyrningsverket (myndighet):
Ekonomistyrningsverket gör bedömningen att effektiviteten i andra styrmedel bör undersökas innan en skattehöjning inom detta område föreslås.

Elektronikbranschen (branschorganisation):
Avstyrker överindexeringen och i övrigt anser Elektronikbranschen att eftersom elektronikskattens syfte inte uppnås bör den tas bort.

Energiföretagen Sverige (branschorganisation):
Energiföretagen Sverige avstyrker förslaget om BNP-indexering av skatterna på avfallsförbränning respektive kemikalier i viss elektronik.

Energimyndigheten:
Energimyndigheten kommenterar i huvudsak överindexeringen av avfallsförbränningsskatten men konstaterar även generellt att skälet som anges till uppindexeringen, nämligen att skatten kommer att styra effektivare mot de nationella klimatmålen, inte stämmer överens med den slutsats som tidigare dragits gällande skattens ändamålsenlighet.

Företagarna (näringslivsorganisation):
Företagarna är av uppfattningen att elektronikskatten helt och hållet bör slopas till fördel för skärpt EU-lagstiftning.

Konjunkturinstitutet, Ki (myndighet):
Ki finner det anmärkningsvärt att förslaget att komplettera KPI-omräkningen med en BNP-indexering syftar till att förstärka kemikalieskattens efterfrågeeffekt, särskilt när den egna konsekvensanalysen finner att en sådan effekt i stort sett saknas. Till detta kan tilläggas att KI i tidigare remissvar betonat att kemikalieskattens nuvarande utformning för att minska miljö- och hälsoeffekter från flamskyddsmedel är ett trubbigt och samhällsekonomiskt ineffektivt styrmedel.

Näringslivet Regelnämnd (näringslivsorganisation):
Den uteblivna miljöeffekten av tidigare höjningar av skatten visar att det aktuella förslaget om att införa en överindexering av skatter (som BNP-indexeringen innebär), som inte fyller sin funktion som miljöstyrmedel, är fel väg framåt om syftet är att förbättra miljön och människors hälsa och inte försvaga konkurrenskraften för företag i Sverige.

Skogsindustrierna (branschorganisation):
Ger synpunkter främst gällande skatten på skatten på avfallsförbränning men anser generellt att förslaget om överindexering skall avslås.

Storköksleverantörerna (branschorganisation):
Förslaget till BNP-indexering av skatt på kemikalier i viss elektronik avstyrks. Att, som regeringen nu föreslår, fortsätta ”skruva på” skattesatsen till en lag som i sin helhet borde tas bort, är helt fel väg att gå om avsikten är att åstadkomma verkliga hälso- och miljöförbättringar.

Svensk Handel (arbetsgivarorganisation):
Svensk Handel avstyrker förslaget om att införa en årlig överindexering, med två procentenheter utöver KPI avseende skatten på elektronik istället för den sedvanliga uppräkningen på enbart KPI. Svensk Handel är av den uppfattningen att skatten på elektronik aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas.

Svenskt Näringsliv (näringslivsorganisation):
Svenskt Näringsliv är fortsatt av den uppfattningen att elektronikskatten aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Tidigare höjningar av skatten har inte gjort skatten mer ändamålsenlig. Exempelvis genomfördes en höjning på mer än 30 procent i augusti 2019. Den uteblivna miljöeffekten av tidigare höjningar av skatten visar att det aktuella förslaget om en årlig överindexering är fel väg framåt om syftet är att göra skatten mer ändamålsenlig i förhållande till lagens syfte.

TechSverige (branschorganisation):
Tech Sverige anser att eftersom syftet med lagen om skatt på elektronik inte uppnås bör den avskaffas och avvisar förslaget om överindexering och hänvisar i övrigt till den branschgemensamma positionen som offentliggjorts tidigare från APPLiA, Elektronikbranschen, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Teknikföretagen och Tech Sverige.

Övriga remissvar:
Utöver de officiellt inbjuda remissinstanserna har också Tekniska Verken i Linköping, Renova och Vattenfall yttrat sig mot förslaget om överindexering av förbrännings- och/eller elektronikskatten. Så även vitvaru- och hushållsapparatföretagen Gram A/S Sverige, Severin Svenska AB och Bertazzoni Scandinavia AB.

7 remiss-instanser har ”ingen uppfattning”


Energigas Sverige (branschorganisation):
Energigas väljer att avstå från att yttra sig denna gång.

Naturvårdsverket (myndighet):
Naturvårdsverket har inga synpunkter på de remitterade förslagen till ändringar i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.

Energimarknadsinspektionen (myndighet):
Energimarknadsinspektionen (Ei) har inga synpunkter på förslaget om BNP-indexeringen av skatterna på kemikalier. Ei avstyrker däremot förslaget om BNP-indexering av skatten på avfallsförbränning.

Sveriges Kommuner och Regioner (arbetsgivarorganisation):
Meddelar att förbundet avstår från att lämna synpunkter.

Tillväxtverket (myndighet):
Tillväxtverket har inga synpunkter i ärendet.

Tullverket (myndighet):
Tullverket bedömer att promemorian inte innehåller något som i större utsträckning påverkar myndigheten och har inget att invända mot förslaget.

Vinnova – statens innovationsmyndighet:
Vinnova har inga synpunkter på rubricerad remiss.

De två positiva har ändå kritiska synpunkter


Regelrådet (myndighet):
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. De ger i princip grönt ljus till förslaget men konstaterar att det i konsekvensutredningen förvisso finns brister gällande redovisningen av överensstämmelsen med EU-rätten, av beskrivningen av berörda företags storlek och av konkurrensförhållandena mellan företag. Vid en sammantagen bedömning anser Regelrådet likväl att bristerna inte får en avgörande betydelse.

Skatteverket (myndighet):
Skatteverket har inga invändningar mot att förslaget införes, men har kritiska synpunkter på hur beräkningsgrunden för överindexeringen utformats.

Vill du ta del av respektive remissvar från alla ovanstående remissinstanser i sin fulla längd så finns dessa här.

The story goes on… ytterligare förslag publicerat

När detta skrives har ytterligare en promemoria om förändringar av elektronikskatten publicerats av Finansdepartementet för ytterligare en remissrunda. Den har beteckningen Fi2022/00478, med den spännande (!) rubriken ”En enklare och tydligare kemikalieskatt”. Och vi kan därmed konstatera att ingen annan skatt i Sverige har varit föremål för så många ändringsförslag och uppdateringar kort efter sitt införande – ett tydligt tecken på att införandet av elektronikskatten 2017 skedde utan riktig grund och utan de riktiga förberedelserna. Nu återstår att se om detta nya förslag i verkligheten kan ge en ”enklare och tydligare skatt”. Fortsätt följa fortsättningen och reaktionerna på detta nya förslag här i APPLiAnytt – TO BE CONT’D, som det heter i såpopera-världen!

Kent Oderud, ordförande APPLiA


Branschnyheter


Elektronikskatten: Politisk verkstad och agerande nu 

Redan vid införandet 2017 av elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, var ifrågasättandet omfattande. Statens egna myndigheter, Skatteverket och Tullverket, avrådde från

Rapporten tydlig: Dramatisk ökning av skatteuttaget

APPLIA släpper idag en fulltäckande, uppföljande rapport om elektronikskattens påverkan under fjolåret och en prognos för hur skatten kommer att

Starka röster om LSKE

På en global marknad ska miljön ses som en global sak, det är budskapet från riksdagsmannen Larry Söder, Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna

Vitvaror backar – hushållsapparater plussar

I skuggan av den minskande bostadsproduktionen i Sverige och det ogynnsamma läget för större renoveringar, fortsätter försäljningen av vitvaror (MDA)